Johannes
gick i skola i Stockholm och Uppsala och anställdes 1590 i Johan III:s
kansli, var notarie vid Uppsala möte 1593, tjänsteman i hertig Karls
kansli och underhandlare i Ulvsbäck 1602. Lärare för Gustaf
Adolf, och utsågs till både riksantikvarie, Sveriges förste,
och kunglig bibliotekarie.
Buréus räknas som vår förste språkforskare, den
svenska grammatikens fader, och påbörjade även arbetet med
en svensk ordbok. Han var utomordentligt intresserad av runor och gamla handskrifter
och reste landet runt för att se och anteckna. I hans verk ”Sumlen” finns
mycket av dessa anteckningar, bl.a. sägnen om Fale Bure.
Buréus var både tekniskt och konstnärligt begåvad,
målade och diktade, ett universalgeni.
Johannes kusin Andreas var den svenska kartografins fader och ritade bl.a. en karta över Norrland och den första något så när pålitliga kartan över Skandinavien. Andreas var dessutom assessor i Krigskollegium och krigsråd. Han är mannen bakom enhetliga måttsystem och decimalräkning i mått och vikt.
Andreas bror, Jonas, var diplomat, arkivman, jurist och lagutgivare. Han utgav stadslagen 1913 och ny upplaga av landslagen 1621.
Den andre brodern, Olof, var borgmästare i Stockholm och livmedikus för
Johan III och sedan Gustav II Adolf och fick dennes uppdrag att rita de första
stadsplanerna för Sundsvall och andra norrländska och finländska
städer.
Johannes och Andreas adlades båda 1624.
Andreas, Jonas och Olov var från Säbrå och fick 1998 en minnessten resta över sig i Säbrå, numera inom Härnösands kommun.